Höjdsjuka
När du kommer upp över 2500 meter så känner du med största sannolikhet av den tunnare luften. Hur detta kommer att "drabba" just dig är i princip omöjligt att veta i förväg om du inte tidigare varit uppe på hög höjd. Du kanske kommer bli omsprungen av storrökande gamla farbröder eller själv spurta förbi den mest vältränade person.
Vid 2500 - 3500 meters höjd börjar risken för att drabbas av höjdsjuka (AMS - Acute Mountain Sickness) att komma. Vår erfarenhet och lärdom från guider och läkare är att denna risk går att minimera eller helt undvika om man är noggrann med att följa vissa regler.
Gå långsamt uppför!
Se till att inte "göra" mer än cirka 300 - 500 höjdmeter per dag. Du kan givetvis stiga betydligt mer
under en och samma dag - bara
du ser till att inte sova på mer än 300 - 500 meter över föregående natt.
Acklimatiseringsdagar!
Stanna cirka varje 1000 höjdmeter och vila en dag. Detta ger kroppen en chans att acklimatisera sig.
Drick mycket!
Den torra luften på hög höjd dränerar dig på vätska och det gäller att
ersätta denna. Försök få i dig 3 - 6 liter "extra" varje
dag. Den torra luften gör även att den "naturliga" törsten begränsas - så drick
fastän du inte är törstig!
Res i sällskap!
Om du, mot alla odds drabbas, har du ovärderlig hjälp av att inte vara ensam. Vi har stött på
flera höjdsjuka och utan hjälp av
resesällskap vågar vi påstå att det hade kunnat gå riktigt illa i de flesta fall.
Tänk på andingen!
Ett tips Janne fick av en läkare i Nepal var att tänka på andningen. Hans erfarenhet var att om man andades djupt och regelbundet
i mycket stor utsträckning kunde undvika att bli drabbad.
Höjdsjuka beror, bland annat, på det minskade lufttrycket som försvårar kroppens förmåga att ta upp syret i luften, i kombination med att luftens syreinnehåll (andelen syre är dock hela tiden konstant) avtar med höjden och gör att syret man tillför så att säga inte "räcker till". Detta leder till vätskeläckage (från blodet till vävnader) som i sin tur påverkar i blodvolymen (som minskar) och blodkoncentrationen (som ökar). En djup och god andning tillför mer syre än den reflexmässiga korta och ytliga.
Vätskeförlusterna som uppstår, främst på grund av att man andas in kall och torr luft som kroppen värmer och tillför fukt - man andas helt enkelt bort vätska - mycket vätska varje dygn - kan på riktigt hög höjd (4 - 5 000 möh och mer) uppgå till 6-7 liter per dygn.
Symtom och följder
Om du tar det lugnt och följer ovan råd är risken för att drabbas liten. Men vi vill ändå uppmärksamma dig på vilka symtom och följder som eventuell höjdsjuka för med sig.
Som sagt är det nästintill omöjligt att veta hur man kommer att drabbas - men allmänt kan man
ändå säga att risken är större att drabbas:
• ju snabbare man stiger
• om man tidigare har drabbats
• ju yngre man är
Huvudvärk, sömnproblem och dålig aptit brukar vara de första symptomen på höjdsjuka. Detta drabbas dock de flesta av på höghöjd och behöver normalt inte innebära att "saker" kommer att bli värre. Om dessa symptom blir riktig illa - se till att vila ytterligare en dag på samma höjd, eller gå ner i höjd tills du mår bättre och stanna där en natt.
Allvarligare symptom är rejäl huvudvärk, balans- och koordinationsproblem. Illamående och kräkningar är även de symptom som talar om för dig att det är dags att gå ner i höjd. Om du inte gör det ökar risken för att drabbas av någon av de riktigt obehagliga symptomen så som medvetslöshet, ödem (vätskesvullnad) i ansikte, händer och fötter, kramper, näthinneblödning och synstörningar. De allra värsta symptomen är hjärn- och lungödem (HACE - high altitude cerebral oedema - respektive HAPE - high altitude pulmonary oedema) och blodproppar.
Om du har minsta misstanke om att du är drabbad gå ner i höjd omgående!
Det finns en del "mediciner" att ta mot höjdsjuka. Dock rekommenderar vi att sköta det den "naturliga vägen" istället, dvs gå ner i höjd. Medel som innehåller acetazolamid, t ex Diamox, stimulerar andningsförmågan och gör så att säga nytta på det sättet. Acetaxolamid är en kolsyreanhydrashämmare. Denna hjälper till att bibehålla halten av koldioxid i blodet. Halten av koldioxid sjunker nämligen annars eftersom ventilationen/andningen ökar på hög höjd. Om du, som vi påpekade tidigare, tänker på din andning "behövs" inte Diamox (dock hjälper Diamox även när du sover.) även Diamox kan dock ha en del biverkningar som man bör vara uppmärksam på - och är du allergisk mot sulfa kan du inte använda det alls.
Här hittar du Läkemedelsverkets produktresumé över Diamox.
Ibuprofen (som finns i Ipren, Ibumetin med flera) anses vara den bästa substansen mot huvudvärken på hög höjd - men inget så bra som att gå ner i höjd.
Du kan läsa mer om höjdsjuka på Vitavivas hemsida eller på utsidan.se. Även på denna sida hittar du mycket bra information om höjdsjuka. Och på www.utfard.nu hittar du ännu lite mer info. Sist, men absolut inte minst, hittar du info på den här sidan.
